Frankrike
Frankrike De franska vinerna betraktas som vĂ€rldens bĂ€sta. Det medger t.o.m nya vinvĂ€rlden.Man försöker inte lĂ€ngre att kopiera dom franska vinstilarna, vilka fortfarande verkar som riktmĂ€rken. De bĂ€sta franska vinregionerna Ă€r en slumpartad kombination av geografiskt lĂ€ge, klimat och markförhĂ„llande. Inget annat vinland i vĂ€rlden har en sĂ„n bredd av svala klimat, och tack vare det kan fransmĂ€nnen producera alla klassiska vinstilar, allt frĂ„n Champagnes friska mousserande viner till Bourgognes lena röda och Sauternes söta. Genom mĂ„nga Ă„rhundrades experimenterande har man upptĂ€ckt att vissa druvor lĂ€mpar sig för vissa jordmĂ„ner, och pĂ„ sĂ„ vis har regionala vinstilar utvecklats sĂ„ att alla vet vad man kan vĂ€nta sig av en flaska Bordeaux, Bourgogne, Champagne,Loire Alsace Sydfrankrike eller RhĂŽnevin...eller hur? Bourgogne Ett av vĂ€rldens frĂ€msta vindistrikt, som ligger sydost om Paris. KĂ€nt för sin historia, mat och vin. Ăgdes av kyrkan mellan 1100- talet till slutet av 1700- talet. Vinerna produceras frĂ€mst av den blĂ„ druvan Pinot Noir och den gröna chardonnay distriktet delas in i 6 omrĂ„den, Chablis, CĂŽte de Nuits, CĂŽte de Beaune, CĂŽte Chalonnais, MĂąconnais och Beaujolais ses som en separat vinregion med en annan vinstil och en annan dominerande druva, Gamay. I bourgogne Ă€r det en bra ide att lĂ€ra sig bra vinhandlarnamn som bĂ„de handlar upp druvskördar, tillverkar buteljerar och lagrar viner. Bordeaux Ligger i vĂ€stra Frankrike och Ă€r ett av vĂ€rldens mest berömda vinomrĂ„den, med produktion av nĂ„gra mycket eftertraktade viner. BĂ„de röda, vita, söta samt rosĂ© produceras. Det man kanske i första hand förknippar med detta distrikt Ă€r dess röda viner, och de finner man i antingen kommunerna Haut-MĂ©doc, MĂ©doc, Graves, St Ămilion eller Pomerol. FrĂ„n Haut-MĂšdoc kommer de fyra av premier grand cru vinerna Margaux, Latour, Mouton-Rotschild (blev klassificerat 1973) och Lafite-Rotschild. Det femte premier grand cru Ă€r Haut-Brion efter slottet med samma namn i Graves. Varför dessa fem tillhör det övre skiktet av vinernas vin, beror pĂ„ att vid vĂ€rldsutstĂ€llningen i Paris 1855 bestĂ€llde BordeauxÂŽs handelskammare, som hade fĂ„tt order av andra kejsardömets regering att presentera och lĂ€gga fram ett urval av de mest eftertraktade och högst betalda bordeauxviner. I en komplett lista pĂ„ šklassificerade röda o vita bordeauxvinerš OchâŠ.icke att förglömma de söta vinernas rolls royce appellation Sauternes. I Bordeaux Ă€r den blĂ„ druvan Cabernet Sauvignon kung men hĂ€r odlas ocksĂ„ merlot, cabernet franc och malbec. Bland de gröna skall nĂ€mnas sauvignon blanc, semillion och muscadelle




